faran

Jag hamnar här eftersom jag inte orkar börja med diverse läxor. Nutida konst liksom..bara ordet..usch vilken jobbig kurs det kommer bli. Jag ser inte det konstnärliga i att tejpa fast en gummiboll vid en stol. Jag blir bara trött på att reflektera och tolka och diskutera vad konstnären vill visa med detta. Om man vill få fram att man inte ska binda fast ungarna i skolbänken för tidigt kan man väl bara säga det. Eller?
Jag låter nog väldigt okonstnärlig och okänslig, det är jag inte egentligen. Med det finns gränser.

Så här sitter jag nu igen utan att ha skrivit ett enda ord på frågepappret.
"How is art mystified for the viewer?"
Inte fan vet jag. (Förlåt för att jag svär lite för mycket på lite för många onödiga ställen) Och jag kommer inte hinna klura på det nu heller för strax är det middag.

Ifall någon har missat det så är det den 11 september idag. 5 år sedan twin towers föll ihop. Mormor var här den dagen, minns precis hur hon kom in och sa åt mig att slå på tv:n direkt, 'ett flygplan har flugit rakt in i world trade center'. Visst slog jag på tvn och zappade mellan tvkanalerna för att se alla olika nyhetssändningar.
Varje jävla kanal visade samma sak. Ändå tog det mig flera timmar innan jag fattade hur allvarligt det var, hur många som faktiskt dog. Sedan tog det flera dagar innan jag insåg hur mycket detta påverkade världen, att krig utbröt.
Hursomhelst satt jag och mormor bänkade hela resten av dagen. Plötsligt slog det henne. Lisa (mormors dotter, mammas syster, min gudmor som bor i New York) skulle jobba i ena tornet den dagen. Snabbt utav bara helvete till telefonen. En minut av ångest, nervositet. Ja jag vet inte hur många olika saker vi hann tänka och känna under den knappa minuten innan samtalet gick fram i USA.
Lisa var hemma. Säker. Trygg. Levande. Vilka är oddsen att det jobbet blev inställt dagen innan. Sånt lär en att uppskatta sina nära och kära. Tyvärr är det väldigt lätt att glömma det igen.

Igår kväll åkte jag hem till Micke i tron om att vi skulle kolla på film me flera av hans kompisar. Men dom andra f:ade sig så det blev bara vi två. Såg först Donnie Darko. Jävligt konstig film för övrigt, alldeles för komplicerad för en söndagkväll. Jag rekommenderar den dock verkligen till alla som vill ha en lite kuslig men underhållande kväll och få en rejäl tänkeställare. Se den!
Sedan såg vi en annan film som spelade lite på samma tema om Wedding Crashers (WC är betydligt bättre). Det var lite mer min nivå för en sen söndakväll.

Nu ska jag göra sallad, brukar bli min lott på vardagarna när jag inte orkar hjälpa till med själva maten heh:P.. 

rrrrassup