faran

Jag har börjat irritera mig lite på att den här bloggen inte är anonym. Jag kan inte skriva om allt jag skulle vilja. Snart kanske jag börjar om på en ny kula, en anonym sådan. Men inte idag.

Idag ska jag ta ett ord i min mun som jag aldrig har tagit i min mun förut och som jag tycker otroligt illa om och som jag ännu mindre vill förknippas med.
Paris och New York! Cravings!

Så nu var det skrivet och jag  avskyr redan det här inlägget och i framtiden kommer jag finna hela bloggen nedsmutsad.

Jag vill inte vara kvar i Sverige nu när kylan kommer. Jag vill att det ska vara den 29e november nu. Men i själva verket är det om 46 dagar. Då sätter jag och Anna oss på ett plan till Frankfurt. Där byter vi till ett annat plan som tar oss till New York. Där ska vi bo hos vår kusin Isabelle i en vecka. Sedan ska vi, vilket jag berättat tidigare, vidare runt i Usa ett antal dagar. Jag blir borta i tre veckor.

I fredags skrev jag och Jackie klart ett brev på franska. I brevet berättar vi lite om oss själva, samt att vi söker bostad i Paris under våren. Via min morbror ska vi skicka brevet till diverse människor i Paris som vi hoppas kunna hjälpa oss. Vi ska dessutom skriva varsitt CV som vi ska skicka med, i hopp om jobberbjudanden.

Om 46 dagar börjar ett äventyr och jag kan knappt bärga mig.